P3
Min relation till P3 är lång och trogen. Det är kanalen som får mig att stanna upp och småle i tristessen på sommarjobbet och som ibland väcker min avundsjuka genom att ta upp funderingar och frågor som jag önskar att jag var först med att ta upp. Men ingen relation hur bra den än må vara är enbart en dans på rosor. Jag stör mig ibland på populismen som titt som tätt lyser igenom programmen och kanske främst på folket som ringer in. På nätterna är det värst då 90 % av dem som ringer in är lastbilschaffisar. Då händer det att jag skriker rakt ut mot radion på bräckig skånska:
"Din förbannade idiot! Har du lämnat in hjärnan på pantbanken och köpt trisslotter och läsk för pengarna!"
Men över lag är kanalen ett ständigt ljus i mitt liv som skulle vara betydligt fattigare utan program som: Christer, Mammas nya kille och P3 hiphop. Ett varmt tack till alla P3 pionjärer.
Ps
Brunchrapporten med Henrik Torehammar och Mitt P3 med Marcela Moraga är exkluderade ur ovanstående "lovsång". Denna sommar har ni drivit mig till att frivilligt lyssna på RIX FM! Jag läser nästan hellre Sanna Brådings blogg än lyssnar på era talanglösa utsagor.
Ds
Radio måste vara framtiden!
