Dagens rätt

Jag blir faktiskt förbannad - varför kan inget få vara fint? Varför ska man behöva känns sig som en naiv idiot bara för att man inte låtit cynismen infektera alla delar av sitt liv? 

Varför är det ingen som säger: Du kanske bara inbillar dig att du inte älskar honom/henne. Du kanske bara tror att du behöver utrymme, omväxling, ligga med någon ny. 

Men det är visst bara kärleken som är inbillning. Du inbillar dig att du är kär, att det är rätt, men egentligen är du bara rädd för att vara ensam. 

För det är i det eviga egocentriska sensationsökandet som alla svar och sanningar finns. Så om din nuvarande relation inte känns som en mix av heroin och kokain är det definitivt något som är fel. 

Men det som jag påstår är fel är: Att vi ser på romantiska relationer som bilar, kanske behöver du ändå en ny? En bättre, rymligare, snabbare eller bara en i en annan färg?  



Vad jobbar du med då?


I en värld utan mening finns det inget vi så desperat söker efter som just mening. Så har det kanske alltid varit: Människor har spått i teblad, sökt svar bland stjärnorna eller rådfrågat den man som sägs bo bland molnen. Men det är skillnad på tillgång och efterfrågan. Det är lätt att dyrka falska gudar då man söker mening i det meningslösa. 



Den 8 januari 2005

Utav en slump, om nu något sådant existerar så tog jag ner en bok ur bokhyllan som jag inte öppnat på ett bra tag. Det händer att jag ibland använda mig av gamla tågbiljetter som bokmärken och i denna bok låg en sådan kvar. Jag kom visst inte längre än till sidan 42, den 8 januari 2005 då jag åkte från Stockholm till Gävle. Kanske var det en slump, om nu något sådan existerar: att det var exakt fem år sedan jag stängde igen boken med biljetten vilandes mellan sidorna 42-43 för att idag åter öppna den. Idag är det den 8 januari 2010. Det är en kall dag, en dag då man gärna stannar inomhus djupt försjunken i en bok, men jag ska ut i kylan, så boken får snällt vänta där i bokhyllan tills jag åter råkar på den, kanske utav en slump.

RSS 2.0