Fenomenet blogg har aldrig lockat mig. Ordet i sig är fult och företeelsen överhypad. Det är många som vill skriva blogg aka blogga men det är färre som vill läsa. Och dom som blir lästa är några av dom allra sämsta. Sveriges populäraste blogg likväl bloggerska heter Kenza. Kenza är en sjuttonårig tjej som utöver bloggande även arbetar som modell och som av en händelse går i samma klass som min lillebror. Många bloggar fungerar som slentrianmässiga dagböcker där frukostvanor såväl som tv-vanor redogörs i detalj.

Kenzas blogg är inget undantag hon är den slentrianmässiga bloggens prinsessa, gråbeige i färgen och totalt ointressant. Hon skriver om vilka skor hon har valt för dagen, hur det ska bli jobbigt att ha prov i skolan och att det ska bli supermysigt att äta paj med tjejerna senare på kvällen. Jag tar och citera en tjejkompis (könsrelevans okänd)


Ja, jag vill ligga med Kenza och samtidigt som jag bejakar min sexuella fantasi om detta sjuttonåriga bloggfenomen så tänker jag på min egen blogg. Why oh why…

Jag hade en Ezine för en tid sedan som dog en för tidig spädbarnsdöd. Kanske är det därför jag åter känner behovet av att fäkta pennan som vapen, som tidsfördriv och som fallossymbol…

Läs om du vill ligga.

“The attached patch patch patch is a dispatch a budget passed by the rapture”