Förståelse är viktigt, så jag försöker att förstå. Förstå dom som inte tycker och tänker som jag gör, även om jag finner det svårt. Det här med politik handlar ju inte, så som många har fått för sig, om rätt och fel. Det handlar inte om vad som är bäst för Sverige, världen eller din hemkommun. Det handlar heller inte om vad som fungerar eller vad som är mest effektivt. Det här har många svårt att förstå. För om det var så enkelt att det fanns rätt och fel när det kom till politik och ideologi vore det ju skönt, men det finns det inte, det är inte så enkelt. Istället handlar det helt och hållet om smak och tycke. Det finns ingen koncensus gällande vad vi ska uppnå eller hur vi ska göra det. Men människor vill ha koncensus, entydighet och gemenskap. Ett enat Sverige under samma flagga, nog vore det väl trevligt om vi alla tyckte samma sak? 

Många verkar tro att politik är likt matematik när det snarare liknar sexualitet. Dom flesta av oss vet vad vi tänder på och med vem vi vill gå till sängs, eller in i en buske med för den delen. Saken är den att vuxna människor knullar bäst dom vill och nog kan det förändras över åren, någon blir bi, en annan går över till någon form av polygamiskt leverne samtidigt som en tredje läger ner det här med sex helt och hållet. Det hela är egentligen ganska ointressant, men värt att pointera är att oavsett hur man väljer att definiera eller utöva sin sexualitet så är det få som låter sig övertygas om att något skulle vara rätt eller fel, bäst eller det mest effektiva. Jag inser här att min liknelse sviker mig då världen är full av sådana påbud, från sexspalter och orgasmskolor till homofobi och censur, men jag väljer ändå att föra mina tankegångar vidare. För av någon outgrundlig anledning låter inte: ”Det måste bli hårdare tag i skolan, det är det enda rätta” lika tokigt som: ”Alla måste suga kuk, det är det enda rätta”. Jag önskar att människor kunde förstå, att vi måste acceptera att våra preferenser går isär för det kommer dom att fortsätta göra. Det finns inte någon entydig gemenskap, men kanske kan vi leva sida vid sida ändå. 

När jag ändå sitter här och försöker förstå, så finns det väl ingen anledning att sluta. Jag ska ge mig i kast med att försöka förstå mig på den art som utgör högermänniskan. En konstig varelse vid blotta anblicken, men kanske är den inte så besynnerlig ändå. Rent krasst kan man dela in högermänniskan i två kategorier, men då jag inte vill framstå som onyanserad så utökar jag det till tre. Den första kategorin består av onda människor, dom som dyrkar pengar och framgång och som inte är rädda för att trampa på andra för att nå dit dom vill. Huvudlinjen är sådan att man inte ska skämmas för att man vill ha det bra även om det sker på andras bekostnad. Den andra kategorin består av dumma människor. Vårdbiträden och vaktmästare som låtit sig itutas att det existerar något sådant som dom ”Nya Moderaterna” och att lite hårdare tag nog alltid är bra, även om dom inte riktigt är på det klara med varför det skulle vara så. Den tredje kategorin är egentligen någon slags blandning av dom två första. Här ryms människor som likt papegojor upprepar samma nyliberala sanningar om precis vadsomhelst. Man väljer själv vad man vill bli, vart man vill bo osv. Kommer man inte in på sin utbildning har man inte pluggat hårt nog och kan man inte försörja sig på sin konst får man marknadsanpassa sig. Har man inte rätt till pension, vård eller bidrag får man skylla sig själv och anpassa sig. Vilka omständigheter som än råder ska man bara anpassa sig, vi lever i den bästa av världar och är man missnöjd? Ja, då får man inte helt överraskande skylla sig själv och anpassa sig. Jag accepterar motvilligt att denna art rör sig i samma ekosystem som jag själv gör och på något sätt måste vi lära oss att samexistera. Jag försöker förstå samtidigt som ”ni” måste försöka förstå att jag inte kommer att gå över till eran sida, jag kommer inte att inse att den nyliberala vägen är den enda rätta, den enda som fungerar. Jag säger inte att det inte är sant för det handlar inte om sanningar, det finns ingen sanning i detta. Det handlar om åsikter och värderingar, om hur man vill att världen ska se ut och när allt kommer omkring är det mer trolligt att jag kommer fram till att suga kuk är det enda rätta för mig, än att nyliberalism är det.